Sjukhus slås allt oftare ihop till större enheter. Det är en nordisk trend som väcker politisk debatt och både förhoppningar om större effektivitet och leder till kritik för att det inte alls blir bättre.
LOTTA DELLVE (bilden), är enhetschef vid Arbetshälsaenheten på Arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt lektor vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, NHV. Hon forskar bland annat om arbetsmiljöns betydelse inom hälsa och vård.
- Ledarna är nyckelpersoner när det gäller arbetsmiljön inom vården, säger Lotta Dellve. Ledarskapet utsätts för många utmaningar när sjukhus slås samman till större enheter.
Ledarskapet är en mångfacetterad position. Ledarna inom sjukvården måste hantera kraven på att erbjuda god sjukvård, att hålla sig inom snäva ekonomiska ramar, att hantera vårdköer och mäta resultaten. Inte vem som helst klarar av det, och inte blir det heller lättare i större enheter.
- Ledarna beskriver sin arbetssituation som fragmenterad, säger Lotta Dellve.
De slits mellan allehanda viktiga arbetsuppgifter, strategiska, administrativa och operativa. En orsak är att administrativa sekreterartjänster ofta har blivit bortrationaliserade från sjukhusen. Det framgår tydligt att ledarna ofta försöker göra allt samtidigt.
- De behöver ha processtöd, säger Lotta Dellve. Det innebär t ex att de behöver hjälp med att definiera ett tydligt ansvarsområde och för att kunna samarbeta på ett konstruktivt sätt med sina medarbetare.
Stor arbetsbelasning kräver ömsesidighet
Förstalinjechefen, d v s ledaren på den operativa nivån, har ett stort antal arbetsuppgifter, vilket, för att vara hållbart, kräver god kompetens att delegera till medarbetarna och ömsesidighet i samarbetet.
Sammanslagning till större sjukhus innebär ofta rationaliseringar. Anställda blir stressade vid en omorganisation, som kan leda till omplaceringar, nya arbetsuppgifter inom ramen för det gamla jobbet eller, i värsta fall, friställning. Många känner att de har dålig eller ingen kontroll över sin arbetssituation, vilket är en vanlig bakomliggande orsak till stress och utmattning.
- En undersökning som gjorts i samband med sammanslagning av flera sjukhus visar att de som fick sluta mådde bättre än de som stannade kvar, säger Lotta Dellve. Man kunde också se att det var viktigt att ha en chef som var närvarande vid omorganisationen, som var nära personalen, och förmedlade tillit.
Listighet och insikt i gott ledarskap
För gott ledarskap krävs att ledaren har bred insikt om det som påverkar en enhet. På sätt och vis krävs att ledaren är listig, har förmåga att ta del av externa satsningar, att omvandla resurser till sin egen enhets bästa. Ett exempel är satsningar på hälsoarbete.
- De har ganska vida villkor, säger Lotta Dellve. Om chefen har god medvetenhet om avdelningens behov kan man från satsningar på hälsoarbetet omvandla resurser till den egna avdelningen.
En god ledare för ständig dialog med sina medarbetare, skapar ett gott klimat och har förmåga att delegera. Den gode ledaren tar inte åt sig äran för allt och har förmåga att låta andra medarbetare hålla i projekt.
- En omorganisation leder till att mycket av det som byggts upp, raseras, säger Lotta Dellve. Det ställer stora krav på ledarna att ha förmåga att sprida lugn, bygga upp tillit i den nya kulturen och en god kommunikation.
Chefsnivåerna måste kommunicera
Ledarna kan inte ensamma tillfredsställa alla krav. Förstalinjechefer, som har direktkontakt med medarbetare, behöver aktiv hjälp från andralinjechefer. För att det stödet ska fungera måste kommunikationen mellan chefsnivåerna fungera väl. Kommunikationen ska inte bara bestå av information uppifrån och ner – den måste bygga på en dialog, så att beslut på högre nivåer faktiskt baserar sig på hur verkligheten ser ut.
- Vi har observerat att förstalinjechefer bara använder en procent av sin arbetstid för kommunikation med sin egen chef, säger Lotta Dellve. Inom industri, som jämförelse, är den siffran betydligt högre.
Upplevd orättvisa leder till etisk stress
En annan tydlig orsak till stress är etiskt tvivel. Ledarna beskriver den etiska stressen i samband med beslutsprocesser som de uppfattar som omoraliska eller orättvisa. Det kan exempelvis röra sig om att regler inte följs i samband med beslut i en otydlig organisation. Som ledare kan man uppleva etisk stress när andra avdelningar får del av mer resurser än den egna på grund av beslut via informella vägar.
Ledare behöver stöd för att hantera den komplexa arbetssituationen. Idag är ledarstödet antingen strategiskt utformat med ordentlig introduktion, fortsatt handledning och satsning på konstruktiva nätverk och mentorskap eller så finns inget tydligt strategiskt stöd till ledarna utan ledarna socialiseras in i verksamheten och de informella reglerna får en större betydelse. Behovet av strategiskt ledarstöd är större på stora enheter, där denna typ av problem accentueras.
- Ett stort sjukhus är inte en enda organisation, utan flera olika verksamheter i verksamheten med flera parallella pågående processer, säger Lotta Dellve. Det kräver en tydlig struktur och en levande dialog. Det är viktigt att strukturen inte begränsas till bara styrning utan också omfattar stöd.
Nino Simic, informatör NVC