Allt fler människor i Norden har en bakgrund i andra länder. En del är på flykt undan krigs fasor och diktaturers förtryck. De hoppas på en fristad i något av de nordiska länderna som är internationellt kända för sitt engagemang för mänskliga fri- och rättigheter. Tyvärr blir bekantskapen med det nya landet ofta ett nytt kränkande trauma.
Henry Ascher (bilden) är barnläkare i Göteborg och sedan många år aktiv i kampen för grundläggande och lika rättigheter för alla unga, såväl asylsökande barn som fått avslag som barn som inte sökt asyl och papperslösa som gömmer sig och som inte kan söka asyl. Han är verksam inom bland annat Rosengrenska kliniken som startade 1998 och är ett ideellt nätverk för sjukvårdspersonal som ger och förmedlar vård till gömda flyktingbarn.
- Rätten till vård är en grundläggande mänsklig rättighet men andra hänsyn tas som gör att vi inte uppfyller våra förpliktelser, säger Henry Ascher.
Brist på forskning leder till osäkra beslut
Området Migration och hälsa växer i betydelse samtidigt som relativt begränsad forskning och därmed kunskap lämnar arenan öppen för godtycklig åsiktsbildning och beslutsfattande utan tillräckligt underlag.
Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, där Henry Ascher är lektor, har under senare år byggt upp ett omfattande forsknings-, utbildnings- och konferensprogram. Tillsammans med forskare på Göteborgs universitet såg man behovet av mer och bredare kunskap om asylsökande barn och vilka faktorer som främjar deras hälsa. Man bildade GRACE, Gothenburg Research Group on Asylum Seeking Children in Europe, en mångvetenskaplig forskningsgrupp.
Mycket av tidigare forskning har hittills rört sig om posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, en diagnos som för första gången formulerades i samband med behandlingen av Vietnamveteraner.
- Det var första gången som en psykisk diagnos direkt kopplades till yttre händelser, till existentiella hot, säger Henry Ascher. Nackdelen blev ibland att man använde diagnosen på ett fyrkantigt sätt, man förutsatte PTSD vid varje tillfälle som någon var utsatt för yttre hot. Så är det inte.
Hälsofrämjande faktorer är vägen fram
Utgångspunkten för Henry Aschers och hans kollegers forskning är att händelser bakom ett trauma, hur svårt det än är, inte kan göras ogjorda. För att finna vägen framåt måste man hitta vilka faktorer som är hälsofrämjande, som stärker människan.
- Resultat från undersökningar visar att upplevelser i hemlandet har stor betydelse i början av vistelsen i det nya landet, säger Henry Ascher. Men på sikt är det de nya förhållandena som blir avgörande.
Detta visar att asyllandet har en fantastisk möjlighet att hjälpa även de människor som bakom sig har de värsta tänkbara upplevelser.
- Men förutsättningen är de tas emot väl, säger Henry Ascher. De ska inte behöva uppleva en känsla av underlägsenhet, leva segregerade och i fruktan för våld eller främlingsfientlighet.
Bra skolmiljö är nyckeln till bättre tillvaro
Bra skolmiljö är en av de starkaste hälsofrämjande faktorerna. Flyktingbarn har ofta en mycket positiv inställning till skolan, de är besvikna när skoldagen tar slut, tycker att helgerna är långa och skolloven ett hemskt avbrott. Skolan tar emot barnen med respekt, de tas på allvar och blir sedda.
- När vi började med Rosengrenska 1998 mötte vi gömda familjer som bodde bakom fördragna gardiner, utan struktur i livet och alla mådde jättedåligt, säger Henry Ascher. Jag minns en 13-årig pojke som aldrig vågade gå ut och som längtansfullt kikade genom fönstret på andra barn när de gick till skolan. Inte ens på eftermiddagarna vågade han sig ut till de andra barnen.
Än i dag är det inte självklart att alla barn har rätt till skolgång, trots att det är en del av Barnkonventionen. Den svenska regeringen verkar ha enats om att gömda barn ska ha rätt att gå i skolan. Det återstår att se om den nya lagen även kommer att omfatta barn som aldrig sökt uppehållstillstånd och barn vars tidigare beslut har preskriberats.
- Skolan är en unik miljö där barn vistas under större delen av sin uppväxt, under en period i livet när man är som mest dynamisk och utvecklingsbar, säger Henry Ascher. Det är då man lägger fast attityder och livsvanor. Forskning visar att faktorer under barndomen, även hälsofaktorer, betyder mycket även senare i livet, ända in i ålderdomen. Skolan har stora möjligheter att vara livspåverkande i positiv riktning. Jag är mycket orolig för att man nu, i kristider, ska skära ner exempelvis lärartätheten.
Stöd till föräldrar hjälper barnen
Stöd till föräldrar är också en viktig hälsofrämjande faktor. Det är föräldrar som förmedlar hopp och hälsa till sina barn. Om föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen väldigt starkt. Föräldrarnas styrka är en förutsättning för dem att hantera allt det nya. Mår föräldrarna dåligt drabbas barn ofta av vanmakt.
- Tyvärr präglas asylprocesserna i västvärlden av ett klimat av misstänkliggörande, säger Henry Ascher. Ens beskrivning av det förfärliga som har hänt blir inte bekräftat, det ifrågasätts i stället, vilket är både plågsamt och kränkande.
Intervjuer med flyktingar visar att de är mycket väl medvetna om problemen med eget boende. Men de är ofta så trasiga i själen att det allra viktigaste stödet är att träffa och leva nära släktingar som vet och kan förstå ens situation. Kanske bidrar de även till integreringen i det nya samhället.
- Politiker och andra pratar om att invandrare ska bosätta sig där det finns arbete och bostad, men vilka orter menar de då? undrar Henry Ascher. Bostäder finns bara i avfolkningsorter och jobb finns bara i storstäderna. Det där verkar mest vara en politisk slogan.
I dag finns en tendens att flytta runt folk som bott på en plats under asyltiden till en annan plats sedan de fått uppehållstillstånd. Därmed förstör man de bräckliga nätverk som har utvecklats.
- Sociala nätverk hjälper trasiga familjer, nya sociala nätverk utgör viktiga hälsofrämjande faktorer, säger Henry Ascher. Naturligtvis är det viktigt att inte skapa segregerade förorter men vi måste underlätta samvaron i det nya landet. Lite av kritisk självreflektion vore inte så dumt. Hur öppna är vi, svenskar, och hur öppet är egentligen vårt samhälle?
NHV, Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, har byggt upp en omfattande verksamhet kring Flyktingskap, migration och hälsa.
Klicka här för att komma till NHVs hemsida.
Nino Simic
nino.simic(at)nopus.org